Varför är jag inte med på bilden? av Kidi Bebey

Under 2017 läste och skrev jag om barnböcker med afrikansk anknytning, i en barnboksutmaning som jag hittat på nätet. Tanken var att varje månad presentera en ny barnbok utifrån månadens tema. Någonstans under hösten tog jag paus i skrivandet, även om jag fortsatte med läsandet. Två år senare plockar jag nu upp där jag slutade. Idag kommer därför en bok med anknytning till Kamerun. Boken finns (ännu) inte på svenska, men i rubriken har jag gjort en egen översättning av den franska titeln, Pourquoi je ne suis pas sur la photo?

Kidi Bebey, som skrivit boken, är fransyska men barn till kamerunesiska föräldrar. Hon är journalist och författare, och har skrivit en rad böcker. Varför är jag inte med på bilden? är hennes första. Christian Kingue Epanya, som gjort bilderna, är även han kamerunes. Han har illustrerat många böcker, och även skrivit en del själv. Jag kommer säkert få anledning att återkomma till honom.

Varför är jag inte med på bilden? handlar om Titi, som är det yngsta barnet i en stor familj. När familjen tittar i det gamla fotoalbumet märker han att han nästan inte är med på några bilder. I alla fall inte i början av albumet. Han kan inte förstå varför, och när han frågar skrattar de andra åt honom. Titi frågar sin lärare, sin klasskompis, vakten utanför huset, men ingen kan ge honom ett bra svar på varför han inte är med någonstans. De säger bara att han inte fanns då och att han ska sluta bekymra sig om det.

Till slut ber Titi sina föräldrar om en förklaring, och när han pratat med både pappa och mamma börjar han förstå hur allt hänger ihop. Han syns inte eftersom han låg i sin mammas mage! Och nästa gång familjen träffas och tittar på bilder verkar det som att det finns en till person där som inte syns…

Varför är jag inte med på bilden? är skriven på ett väldigt fint sätt utifrån barnets perspektiv. Den visar hur vuxna ofta förklarar på ett sätt som barnet inte riktigt kan förstå. Ingen menar att göra Titi ledsen, men deras korta svar gör honom bara mer orolig och arg. Först när pappa verkligen tar sig tid att lyssna och förklara kan missförstånden redas ut.

Epanyas bilder förstärker den ganska sparsamma texten och ger mycket känsla till berättelsen. Boken får också ett stort plus för att den utspelar sig i en afrikansk miljö utan att författaren på något sätt gör en grej av detta. Här får det afrikanska bara vara det normala, och det gillar jag! (Ett exempel på motsatsen finns här.)

Sammantaget skulle jag verkligen rekommendera den här boken till alla som kan läsa franska. Kanske kan den också få vara ett översättningsprojekt för mig framöver.