-
Att ge tiden tid.
Mellandag. Igår flög vi från Arlanda till Yaounde, Kamerun. Imorgon reser vi vidare med bil från Yaounde till Gamboula, RCA. Bilen som vi ska åka med kommer och hämtar upp oss klockan tre, för vägen är lång och bitvis dålig, och vi måste över gränsen innan kvällen om vi alls vill komma över den dagen.
Men idag reser vi inte. Vi handlar och tar ut pengar och tar det i övrigt ganska lugnt. Väntar. Saktar in till ett annat tempo. Det är förstås förfärligt förutsägbart och fantasilöst att säga att det är ett annat tempo i denna del av världen. Men ändå känner jag att det är just det jag vill säga idag.
Igår kväll, när vi kom fram till gästhuset där vi bor, blev vi välkomnade av en vakt som bad oss sitta ner i ett litet kalt rum med vårt bagage och vänta. Han som skulle ta emot oss var och åt kvällsmat. Vi föreslog att vi skulle lämna våra väskor och gå iväg och köpa oss själva något att äta medan vi väntade, men det ville vakten inte veta av. ”Ni ska väl ha ert rum först,” tyckte han. Så vi väntade.
-
Teman för resan, dag för dag. Och en hasthag. Och ett beslut om att kalla RCA för RCA.
Efter en ovanligt lång resa är vi framme på Arlanda, på Jumbo Stay där vi ska sova inatt. En liten stund i alla fall, vid fyra måste vi upp så någon långnatt blir det inte inatt heller. Men jag vill gärna lägga ut våra teman för resans samtliga dagar innan jag somnar. Och berätta att vi har en hashtag, #uttryckRCA, som vi kommer att använda när vi lägger ut grejer på sociala medier. Om någon av er läsare också har saker att dela från RCA är ni naturligtvis välkomna att använda den!
Och så var det detta med RCA och CAR. Vi har diskuterat det i bussen på väg hit, och både jag och Elise känner att trots tappra försök att använda den svenska/engelska förkortningen CAR, så är det RCA som ligger mest naturligt i munnen. När vi ska spela in vår ljuddagbok kommer vi därför säga RCA, och därför övergår jag nu även här på bloggen till att använda RCA som förkortning för Centralafrikanska Republiken.
Följ för övrigt gärna även Elises blogg, och hennes Instagram @elisenestor.
Och nu… (trumvirvel)… resans teman:
Tisdag 24 oktober: Vad uttrycker nyheterna?
Onsdag 25 oktober: Vad uttrycker bagaget?
Torsdag 26 oktober: Vad uttrycker mörkret?
Fredag 27 oktober: Vad uttrycker marken?
Lördag 28 oktober: Vad uttrycker blickar?
Söndag 29 oktober: Vad uttrycker luften?
Måndag 30 oktober: Vad uttrycker marknadsplatsen?
Tisdag 31 oktober: Vad uttrycker vattnet?
Onsdag 1 november: Vad uttrycker barnen?
Torsdag 2 november: Vad uttrycker kvinnorna?
Fredag 3 november: Vad uttrycker männen?
Lördag 4 november: Vad uttrycker musiken?
Söndag 5 november: Vad uttrycker människors kroppar?
Måndag 6 november: Vad uttrycker flyktinglägren?
Tisdag 7 november: Vad uttrycker dagen?
Onsdag 8 november: Vad uttrycker tröttheten? - Centralafrikanska republiken - samhälle, politik och vardag, Rasism, stereotyper och bilden av "den andre"
Avtryck. Intryck. Uttryck. Snart reser vi mot Centralafrikanska Republiken.
Vi är på väg till CAR, jag och min syster Elise. Vi reser hemifrån ikväll och kommer vara borta i två veckor. Eftersom resvägen är rätt lång innebär det ungefär tio dagar i CAR. Och vad ska vi göra med de dagarna?
Syftet med resan – förutom det där med att få komma hem och träffa vänner – är att samla berättelser och intryck, som vi sedan vill använda för att skriva och skapa musik (det sistnämnda gäller framför allt Elise). Vårt tema för resan är ”uttryck”, och för varje dag kommer vi att fundera över vad olika saker och människor uttrycker, tex “Vad uttrycker marken?” och “Vad uttrycker blickar?” Utifrån dessa teman kommer vi varje dag att spela in en gemensam ljuddagbok, som vi förhoppningsvis senare ska kunna använda och dela med er i olika sammanhang. I den mån vi kommer åt internet, kommer vi också att blogga och instagramma kring temat.