Snabb historisk överblick över franskspråkig afrikansk litteratur

En av mina första uppgifter i kursen som jag läser, var att göra en kort powerpoint-presentation av franskspråkig afrikansk litteratur. Att på tio minuter sammanfatta hundra år av litteraturhistoria är förstås närapå en omöjlighet. Det blir mycket som måste plockas bort, och att snöa in på detaljer eller börja problematisera kan man bara drömma om. Men ibland är sådana översikter också värdefulla, som ett första ramverk att börja plocka in kunskap i. Här kommer därför översikten även på svenska, och i bloggform.

Jag har valt att dela in min översikt i tre olika perioder, utifrån de tre orden franskspråkig, afrikansk och litteratur. Alla tre perioder handlar förstås om franskspråkig afrikansk litteratur i sin helhet, men tonvikten ligger på olika saker vid olika tidpunkter.
(Och, innan jag fortsätter vill jag också förtydliga att med ”afrikansk” menas här i första litteratur från Afrika söder om Sahara, då den nordafrikanska litteraturen också har närmare kopplingar till Mellanöstern och därför ligger lite utanför mitt fokus.)

Då börjar vi:

FRANSKSPRÅKIG afrikansk litteratur

De första verken på franska, skrivna av afrikanska författare, kommer ut på 1920-talet. Vi ska komma ihåg att detta inte handlar om de första berättelserna som någonsin skapats i Afrika. Att tonvikten ligger på ordet franskspråkig handlar om att det är här som den afrikanska berättarkulturen möter det franska språket. Och i detta möte får franskan, och det franska sättet att se på litteratur, ett stort inflytande. Författarna är, på ett tydligt sätt, produkter av den franska utbildning de fått. Under denna period kommer många av de böcker som idag kallas afrikanska klassiker ut, och böckerna följer i mångt och mycket samma litterära mönster som de franska klassikerna. Samtidigt syns också författarnas afrikanska ursprung och erfarenhet tydligt i litteraturen. Många böcker handlar just om den afrikanska vardagen, om kolonialismen och om att vara svart i de vitas värld.

Bland de verk som kom ut under den här perioden kan nämnas:

• Svart barn (L’enfant noir) av Camara Laye, Guinea (1953)
• En boys liv (Une vie de boy) av Ferdinand Oyono, Kamerun (1956)
• Un nègre à Paris (En afrikan i Paris*) av Bernard Dadié, Elfenbenskusten (1959)
• L’aventure ambiguë (Tvetydigt äventyr*) av Cheikh Hamidou Kane, Senegal (1961)

Franskspråkig AFRIKANSK litteratur

Den ”franskspråkiga” perioden går inte över i den ”afrikanska” perioden vid något särskilt datum. Istället kan man säga att denna andra period växer fram parallellt med den första, och så småningom tar över. Den litteratur som, i min indelning, lägger tonvikten på det afrikanska, har sitt ursprung i den så kallade négritude-rörelsen. Denna rörelse, som grundades under 1930-talet i Paris, av studenter från Karibien och Västafrika, ville uppvärdera den svarta kulturen, återknyta till tiden före kolonialisationen och bryta med den nedlåtande attityd som präglade vitas syn på allt som var icke-vitt. Särskilt tongivande inom rörelsen var Aimé Césaire från Martinique, Léopold Senghor från Senegal och Léon Damas från franska Guyana.

När de före detta kolonierna blir självständiga från Frankrike under början av 1960-talet, sker också något med litteraturen från dessa länder. Om tidigare litteratur har försökt efterlikna den europeisk-franska litteraturen, strävar afrikanska författare nu efter en självständighet också i själva språket. Man vill göra franskan till sin egen. Författaren Ahmadou Kourouma talar till exempel om att malinkisera franskan, dvs anpassa den till hans modersmål malinké.

Litteraturen under den här perioden berör fortfarande till stor del afrikanska förhållanden och erfarenheter av att vara afrikan. Här finns dock en tydlig breddning: skildringar av kolonialismen och erfarenheten av att vara svart i ett imperialistiskt system får snart sällskap av samhällskritik riktad mot de nya självständiga staterna, liksom andra typer av berättelser. Under denna period dyker också de första kvinnliga författarna upp.

Bland några viktiga verk kan nämnas:

• Les soleils des indépendances (Självständighetens solar*) av Ahmadou Kourouma, Elfenbenskusten (1968)
• Les crapauds-brousse (Paddorna i bushen*) av Tierno Monénembo, Guinea (1979)
• Brev från Senegal (Une si longue lettre) av Mariama Bâ (1980)

Franskspråkig afrikansk LITTERATUR

Vi fortsätter och hamnar i den nutida afrikanska litteraturen. (Det tål att sägas igen, att vi tar oss framåt med väldigt stora kliv här.) De tendenser vi ser inom franskspråkig afrikansk litteratur idag är framför allt en breddning, på många olika sätt:

Dels får vi allt fler afrikanska författare, och även fler läsare. Fortfarande är analfabetism och fattigdom såpass utbrett att böcker och litteratur är svåråtkomligt på många ställen i Afrika. (Något jag bland annat skrivit om här.) Men man kan ändå se en tydlig förbättring av läskunnigheten över tid, och det finns många initiativ till att starta upp bibliotek på flera ställen på kontinenten, vilket ökar tillgängligheten för dem som kanske inte har råd att köpa en bok. Och fler läsare ger en större marknad, ger förhoppningsvis ännu fler nya författare i framtiden, ger en ännu större mångfald av böcker från Afrika..!

Också när det gäller litterär form kan man se en fortsatt breddning. Poesi och teater växer allt mer vid sidan om romanerna. Teatern kan på sätt och vis ses som en återgång till den orala traditionen, och inom poesin finns större utrymme att leka med språket, och i än högre grad hämta ord och uttryck från olika afrikanska språk.

Men det kanske viktigaste är nog ändå den ökade viljan hos allt fler afrikanska författare att ta sig ut ur facket ”afrikansk litteratur”. Man vill skriva litteratur, helt enkelt, där språket och berättelsen får komma i första hand, och inte författarens ursprung. Och även om böckerna kanske fortfarande ganska ofta berör Afrika och afrikanska erfarenheter, så flyttas fokus ändå alltmer från att skriva om Afrika till att helt enkelt bara få skriva. Det, tycker jag, bådar gott inför den franskspråkiga afrikanska litteraturens framtid.

*Dessa böcker verkar inte finnas översatta till svenska. Jag har alltså bara översatt titeln med egna ord.