Packar

Jag packar. Rullar in saker plastpåsar och pusslar ned dem i resväskor. Registerblad till pärmar. Överspänningsskydd. Pennor, sådana där tunna kulspets som inte går att hitta i RCA. Vätskeersättning för barn. En vattenpistol. Plåtburkar. Tre redan inslagna julklappar (jag säger inte till vem). Alcogel. ”Öken” av Le Clezio. Pannlampor. Tandtråd.

Stänger väskan och väger. Öppnar igen, fortsätter pussla. ”Max kaka”. Batterier. Kodhänglås. Fem Diva Cup att ge bort i present. Kritor till Theo. Halstabletter. Tio förpackningar fryspåsar i olika storlek. Bibeln.

Väger igen. Ett par hörlurar för barn. En ficklampa till Ebrakossi ”radio sans pilles”. (Han hade bett mig köpa batteri till en annan ficklampa som han hade, men det var så konstigt format på batteriet, så jag köpte honom en ny lampa istället.) Handcrème. Fotopapper.

22,18 kg. Det får räcka, det blir en säkerhetsmarginal på nästan ett kilo. De brukar vara ganska strikta med övervikten. En väska är klar. Många är kvar. Vår familj får ha 6×23 + 10 kg. Plus handbagage. Det blir en himla massa grejer. Men det kommer att gå åt. Och blir det mot förmodan plats över köper vi rågmjöl och fyller ut med. Imorgon bitti ska jag börja packa kläder. Sedan blir det en tur på stan, Länsförsäkringar, BVC, köpa biobiljetter. Två vardagar kvar och än är vi sannerligen inte klara. Men det närmar sig, det gör det faktiskt, och minsann tror jag inte att det fladdrar till lite av någon sorts hemlängtan i magen. Det är alltid tråkigt att åka hemifrån, men det ska bli skönt att komma hem.