Neahs magiska hårresa av Sekou Kabba
De senaste åren har det kommit ut en del barnböcker som handlar om den specifika erfarenheten av att ha afrohår. Jag med mitt typiskt nordeuropeiska hår kommer aldrig någonsin fullt ut förstå vad dessa böcker betyder för flickor och kvinnor med afro. I teorin är jag ändå fullt införstådd med att det här är viktiga böcker. Håret är en viktig del av en människas identitet. Att då leva i en världsomspännande kultur där den egna hårtypen ses som lite sämre, något som behöver fixas, friseras, rakpermanentas eller kanske till och med döljas under peruker, det är klart att det gör något med självkänslan.
Oavsett personliga åsikter och känslor kring typer av hår är det helt klart så att det raka håret över hela världen ses som finare, en norm att sträva efter. Jag är själv uppvuxen i ett land där mitt raka hår var extremt avvikande. Många gånger önskade jag att jag hade haft samma hårtyp som mina kompisar, så att vi skulle kunna ha samma typer av frisyr. Men även om jag ganska ofta uttryckte denna önskan var det väldigt mycket oftare som andra pratade om att mitt hår var så fint och avundsvärt. I det perspektivet är det verkligen viktigt med böcker som lyfter och berättar om afrohåret.
Neahs magiska hårresa är den första boken jag har sett på svenska i detta ämne. Här möter vi barnet Neah, som i början av boken har sitt hår utsläppt och inte riktigt verkar veta vad hon kan göra med det. Hennes farbror frågar om hon vill ha inbakade flätor, och tar sedan med henne på en magisk resa för att titta på olika hårstilar som fungerar på afrohår. Resan tar Neah och hennes farbror till flera olika platser och tider i Afrika. Till slut får Neah gå till frisören och välja en frisyr åt sig själv.
Jag tycker att Neahs magiska hårresa är en fin liten bok om ett viktigt ämne. Det är något av ett mellanting mellan en faktabok och en påhittad berättelse, där läsaren på ett lättsamt sätt får reda på intressanta fakta om afrofrisyrer. Vi följer Neah i hälarna och blir lika nyfikna och intresserade som henne. Om jag kunde få önska något mer av denna bok skulle det vara att resan skulle vara lite längre. Jag blir nyfiken på att få veta mer! Hur har afrikanska kvinnor flätat genom tiderna? Har de använt olika produkter och redskap för att få till frisyrerna? Hur ofta används löshår? Och hur är det med sådana där frisyrer med flätor eller ”spröt” som är lindade med tråd?
Enligt författaren är boken i första hand skriven till hans egen systerdotter. Men jag tycker att detta är en bok som fler borde läsa.