Minst 20 döda i Bangui i helgen och ingen verkar kunna kontrollera situationen

Det kommer inga uppmuntrande nyheter från Bangui. Jag har väntat med att skriva för jag ville prata med människor och få en uppfattning om vad som hänt men det är svårt. I helgen har det varit mycket våldsamheter i Bangui, då en operation för att samla in vapen urartade i plundring och skottlossning. Röda Korset har räknat till minst 20 döda och många skadade. Två granater ska ha exploderat i en kyrka mitt under pågående gudstjänst. Många människor har flytt över floden till Kongo, andra säger att de inte har möjlighet att ta sig hemifrån eftersom Seleka har blockerat hela deras kvarter och gjort det omöjligt att gå ut.

Djotodia, som nu är erkänd som president, säger att det är dags att ta krafttag för att få ordning på säkerhetsläget i Bangui. Han menar att det dels är Bozizé-anhängare som skapar oroligheter, men förnekar inte heller att Seleka-soldater gjort sig skyldiga till övergrepp, och talar om avväpning och om att sätta in extra poliser. Det sägs även att fler soldater från den regionala fredsbevarande styrkan FOMAC ska skickas till Bangui. En vän berättade att fransk militär har försökt hjälpa till att stoppa våldet, men detta har jag inte fått bekräftat.

När jag pratar med Honorine i Berberati får jag en liknande bild. Våldet blir inte mindre, utan trappas snarare upp.

Det ÄR dags att agera. Våldet måste upphöra! Dels av den uppenbara anledningen att varje död och skadad person innebär ofantligt mycket lidande för de drabbade. Men också för att våld föder mer våld, och ju tidigare den onda spiralen kan vändas, desto större chans att bygga fred. En otäck utveckling är att jag åter hör fler och fler tala om religionsmotsättningar. Det är lätt att tänka i de banorna, när kyrkor blir beskjutna, och när muslimer ofta klarar sig bättre från plundring än kristna. Men jag tror att det finns en risk i att falla in i den bilden. Jag kan ha fel, men som jag skrivit även tidigare, är jag ganska övertygad om att motsättningarna inte handlar om religion, utan snarare om etnicitet eller kanske regionalitet. Seleka består till stor del av grupper från norra RCA, delar av landet som alltid känt sig åsidosatta. Religion och etnicitet överlappar i mångt och mycket denna regionala skiljelinje mellan norr och söder, men det är inte så att alla som kommer norrifrån är muslimer och tillhör folkgrupperna runga eller goula, eller att alla från söder är kristna. (Ingen jag frågat hittills har ens kunnat ge ett säkert svar på om Djotodia är kristen eller muslim.) Handlar det plötsligt, förutom Seleka mot Bozizé eller norr mot söder, också om kristna mot muslimer, då är även jag som kristen och många med mig förväntade att välja sida, och så riskerar vi att få en djupare polarisering och en spridning av konflikten även till människor som nu inte anser sig vara inblandade utan bara försöker rida ut stormen.

På Diasporas sida på Facebook, där man kan se bilder från krisen, finns en del kommentarer om att det är dags att hämnas mot “araberna” och “muslimerna” för vad de gjort. Men det finns också kommentarer som säger att vi måste fortsätta att se varandra som bröder och systrar, att hat och hämnd inte löser en konflikt. Detta tror jag är mycket viktigt! Om man, medvetet eller omedvetet, skapar en bild av att detta är ett krig mellan kristendom och islam, då kan man mobilisera hela RCA och få i princip alla människor att välja sida. Eftersom kristna och muslimer lever tillsammans i hela landet, skulle en sådan polarisering kunna få förödande följder. Alltså vill jag fortsätta hoppas på att orden om enhet och syskonskap ska få vara starkare än ropen efter hämnd. Det är ingen som vill ha den situation vi ser i RCA idag. Det är ingen som vill utrota eller fördriva vare sig en annan etnisk eller religiös grupp, det är jag övertygad om. Men det är dags att agera och ta vara på denna vilja till fred och samexistens medan den finns kvar. Djotodia! ECCAS! AU! FN! Gör nåt!