Leopardens trumma av Jessica Souhami
Leopardens trumma är en folksaga från Västafrika, nedtecknad i bilderboksform av Jessica Souhami och översatt till svenska av Ulrika Berg.
Leoparden Osumo har en stor trumma som han spelar på varje dag, medan alla de andra djuren lyssnar. Paradisguden Nyamé vill gärna prova trumman, men Osumo vill inte lämna den ifrån sig. Då utlovar Nyamé en belöning till det djur som kan ta trumman från Osumo och ge den till honom. Alla djuren försöker i tur och ordning att få tag på trumman, men ingen vågar på allvar utmana Osumo. Till slut är det bara den lilla oansenliga sköldpaddan kvar, den som ingen tror på…
Motivet är klassiskt inom sagans värld: här finns ett uppdrag och en utlovad belöning. De stora och starka misslyckas med att utföra uppdraget, och hjälten blir till slut en liten figur som ingen räknat med. I Leopardens trumma får sagan sin västafrikanska prägel genom de afrikanska djuren, och inte minst genom Paradisguden Nyamé, som är den högste guden inom Asante-kulturen.
Den engelska originalversionen av boken, The Leopard’s Drum, har underrubriken ”an Asante Tale from West Africa”. Denna information, att sagan är hämtad just från Asante-kulturen, saknas i den svenska översättningen, vilket är lite synd. Västafrika är stort och rymmer många olika kulturer och traditioner, och det finns ingen anledning att vara mindre precis i sin beskrivning bara för att många svenskar kanske är obekanta med ordet Asante. Tvärt om kunde det ha bidragit till att öka kunskapen om denna kultur bland svenska läsare.
Jag undrar också lite över varför Nyamé kallas för Paradisguden på svenska. Som den viktigaste och största guden inom Asante-kulturen kallas han på engelska för Sky God, och jag tänker spontant att Himmelsguden skulle ha varit ett bättre namn. Men Paradisguden kanske är vedertaget på svenska. Finns det någon av er läsare som vet?
Författaren har själv illustrerat sin bok, och bilderna är färgglada och uttrycksfulla. Jag gillar speciellt den stora, gula leoparden och mönstret på Nyamés kläder, som för övrigt också återkommer på insidan av pärmen. Tillsammans med den kortfattade men välformulerade texten passar boken väldigt bra för högläsning. Mitt helhetsintryck är därför att det här är en mysig och ganska lättsmält bok som passar bra för bilderboksläsare i olika åldrar.
Om författaren: Jessica Souhami är en brittisk författare och illustratör. Många av hennes bilderböcker är inspirerade av folksagor från olika delar av världen, och hon lägger mycket tid på research för att hitta och ta ställning till olika versioner av de sagor hon väljer att berätta. Utöver Leopardens trumma har hon till exempel skrivit Det lilla, lilla huset och Den gamla sagan om hönan som skulle gå till kungen. En artikel om henne (på engelska) finns här.
Här hittar du fler av mina bokrecensioner.