Kommer ebola till CAR?

I skuggan av nyheterna om en befarad svensk regeringskris idag kommer ett litet instick om ebola. Det handlar om att WHOs mål att minst 70% av de sjuka ska vara isolerade i början av december inte har uppnåtts. (Lyssna här, i dagens morgoneko. Mellan 9:46 och 11:48 minuter pratar de om detta.) Enligt Tony Banbury, som leder FNs ebolainsats från Freetown, är kampen långt ifrån över, även om han menar att arbetet är på väg i rätt riktning. I vissa områden har man rätt så bra kontroll på sjukdomsspridningen, men samtidigt dyker nya fall upp på andra platser, bland annat i Mali.

Det är många som frågar om det finns risk att ebola kommer till CAR. Eller, för den delen, att vi kommer i kontakt med det när vi åker till Kongo. (Det var faktiskt till och med lite tveksamheter från skolans håll om man tyckte att vi kunde åka dit över jul.) Tanken är självklart inte helt tagen ur luften. Samtidigt känner jag lite: hallå, kolla geografin innan du frågar! För visst ligger både CAR och Kongo i samma världsdel som de eboladrabbade länderna Liberia, Sierra Leone, Guinea och Mali, men faktum är att det ändå är ungefär 300 mil mellan dessa områden, fågelvägen. 300 mil är som från Mellansverige till södra Italien. Och inte skulle vi tycka att det skulle kännas bäst att hålla sig borta från Sverige om folk var sjuka i Italien? Dessutom är det inga enorma antal människor som reser mellan Västafrika och Centralafrika. Det går få direktflyg och antagligen ännu färre reguljära resor landvägen. Det finns med andra ord inte jättemånga chanser för ebolaviruset att färdas som fripassagerare den vägen. Självklart kan vi inte prata om 0% risk, men jag bedömer ändå att risken att ebola skulle spridas från de drabbade länderna i Västafrika till CAR som mycket, mycket liten.

Ok, kanske ni invänder, men har det inte tidigare varit ett antal ebolautbrott i Kongo, alldeles oberoende av utbrottet som nu skördat 7000 offer i Västafrika? Jo, det har det. Men situationen i Kongo är lite annorlunda. Dels har man en god beredskap för ebola eftersom man haft smittan tidigare och har en plan för hur man ska göra om nya fall upptäcks. Dels är de båda Kongorepublikerna inte lika tätbefolkade som de drabbade länderna i Västafrika. Så länge man har smittan i en eller ett par byar går det mycket lättare att isolera dessa fall än om de sjuka har rört sig i en storstadsmiljö. Dessutom: människor har tidigare inte varit särskilt rädda för att resa till Kongo och CAR på grund av just ebola, så varför skulle det ha blivit mycket mer farligt nu?

För någon månad sedan lyssnade jag på ett intressant program från Konflikt i P1, Smittspridning och ryktesspridning, om ebola och hur sjukdomen påverkar och påverkas av omvärldens syn på Afrika. I den sammanfattande texten om programmet kan man läsa: “Bilden av Afrika präglas sen länge av svält, krig och sjukdom. Och precis när det började dyka upp en annan skildring, den om en kontinent på väg att resa sig,så kom ebola. I stället för berättelserna om tillväxt och framtidstro blir det åter mängder av nyhetsinslag om elände i Afrika.” Programmet är väl värt att lyssna på för den som är intresserade av de här frågorna. Och om du inte orkar lyssna på hela, scrolla ner och lyssna i några minuter på den avslutande intervjun med Mo Ibrahim (som är en del av programmet men också finns i ett eget litet utklippt avsnitt ganska långt ner på sidan). Han pratar just om det absurda i att människor ställer in resor till Sydafrika av rädsla för ebola i Liberia.

Historiskt finns det en tendens att beskylla grupper av människor som är drabbade av svält eller sjukdom för att själva ha orsakat sin olycka. Man sa att den stora svälten på Irland i mitten av 1800-talet berodde på att irländarna hade så dåliga matvanor. Man sa under kolonialtiden att “vildarna” svälte för att de inte brukade sin jord på rätt sätt. Och nu hör man de som antyder att människor får ebola för att de äter kött från apor och – ve och fasa! – fladdermöss! (Vilket är sant, men det är ju inte människornas fel att köttet är smittat.) Samtidigt sprids rykten bland de drabbade att ebolasmittan skulle vara skapad och introducerad i Afrika av den rika världen som en del i ett ondskefullt experiment.

Kort sagt: det finns mycket idéer och föreställningar om ebola som grundar sig mer på fördomar och rykten än på fakta. Men ebola måste bekämpas med kunskap. Kunskap och tillräckliga resurser. Här är några länkar med bra information om sjukdomen, bortom mediarubrikerna.

På svenska: Krisinformation.se

På engelska: Centers for Disease Control and Prevention