Inga mer safaris på ett tag

Så är det officiellt: Det blir inga fler safaris med CAWA på några år. Vi tar en paus.

Det finns flera anledningar till detta.

Dels handlar det om vår familjesituation. Våra pojkar är fem och sex år, och snart redo för skolan. Och eftersom den äldste på grund av sin autoimmuna sjukdom fortfarande är i behov av kontinuerlig tillgång till bra sjukvård kan vi inte bo permanent i ett land som CAR. Att hålla på och flytta fram och tillbaka är heller inget alternativ för skolbarn, och därför är Sverige vårt absolut bästa alternativ just nu. Visst kan man driva företaget på håll, som vi gjort under de senaste åren, men det är inte alls samma sak som att vara på plats.

En andra anledning är situationen i landet. Det politiska läget har varit väldigt instabilt under ett par år nu, och även om den mest akuta konflikten är över så är det fortfarande svårt att säga hur det hela kommer utveckla sig. I området där vi arbetar har vi inte varit direkt berörda av konflikten, men att bestämma sig för att genomföra en säsong är ändå något av en chansning. Under de två senaste åren har vi hela tiden haft en beredskap att ändra planer och ställa in resor ifall situationen skulle förändras så att vi inte längre kan garantera säkerheten för våra turister. I längden är det förstås påfrestande att arbeta på det sättet.

Men det viktigaste skälet till pausen är ändå detta, att vi från och med i år inte behöver lämna området åt sitt öde. Det finns någon att lämna över stafettpinnen till. Vårt yttersta mål med CAWA, visionen som burit oss om ni vill kalla det så, har varit att skydda djuren och vildmarken. Nu finns Chinko Project på plats och kan ta vid. De arbetar på ett annat sätt och har för tillfället ingen turism, men kan fortfarande erbjuda arbete åt väldigt många människor i regionen. De har större befogenhet än ett privat företag att utbilda parkvakter för att verkligen skydda området också från tjuvjägare och boskapsskötare som kommer in från Sudan, och deras vision är på sikt att kunna öppna upp för mer turism, både jaktturism och fototurism, för att på så sätt ge de vilda djuren ett än större ekonomiskt värde. Men de senaste åren har det varit ett rätt hårt tryck från Sudan med både tjuvjakt och boskap som kommer in i området, och därför bedömer vi nu att det bästa för området och djuren är att Chinko Project under ett par år får koncentrera sig på rekrytering och utbildning av parkvakter som kan patrullera området. Därefter kan safariturism bli aktuellt igen.

För oss börjar därmed ett nytt kapitel. För Eriks del blir det African Parks som gäller, och just nu mer specifikt parken Garamba i Demokratiska Republiken Kongo. Och för mig? Det får ni veta i ett senare inlägg.