En annan tyst katastrof

En vän skickade en liten notis som publicerats i Aftonbladet i fredags.  Texten lyder: ”Den tidigare premiärministern Martin Ziguele stoppades i tullen i Paris igår. I bagaget hade han 11,8 kilo kött, främst apa. ”Bushköttet” ska huvudsakligen komma från hotade arter och tjänstemännen på Charles de Gaulle-flygplatsen fann totalt 600 kilo kött i passagerarnas bagage på flyget från Bangui. Ex-premiärministern bötfälldes och ska ha förklarat smuggel-försöket med att köttet var avsett för hans privata konsumtion. (AFP-TT-Aftonbladet)”

Vid sidan av den humanitära krisen som Läkare utan gränser uppmärksammade i sin rapport, pågår en annan tyst katastrof i RCA, där illegal jakt håller på att ta död på stora delar av landets djurliv. I nationalparken St Floris i norra delen av landet kunde man så sent som för åtta år sedan, när Erik arbetade för ett företag i närheten, se elefanter, lejon, vildhundar, giraffer och en mängd olika antiloper på slätterna utmed floden Gounda. Idag är området helt utskjutet, och på slätterna betar tamboskap. Och detta är bara ett exempel bland många.

Människor som lever på existensminimum har inte råd att bry sig om de vilda djuren. Det är fullt förståeligt. Inte desto mindre är detta ett akut problem som kräver omedelbara åtgärder om RCA alls ska ha kvar något av sitt djurliv.

Nu menar jag inte att ex-ministern har så ont om pengar att han måste smuggla kött från utrotningshotade apor för att klara livhanken. Men i andra änden av kedjan är det mycket möjligt att en pappa skjutit en av dessa apor för att kunna sälja köttet och få pengar till att betala medicin åt sitt sjuka barn.

Allt hänger ihop. Frågan är i vilken ände man ska börja om man vill försöka åstadkomma en förändring.