Språk, text och översättning
-
Åka på safari?
Som jag sagt tidigare håller jag på att bygga upp en egen verksamhet för att jobba med översättning och textredigering. I går publicerades en hemsida som jag varit med och jobbat på under våren: https://stevenandfriends.se. Steven&Friends är ett företag som förmedlar safariresor till Tanzania och Zanzibar. För den som aldrig varit i Östafrika kan det vara svårt att navigera bland de stora mängder safariföretag som finns på marknaden. Steven&Friends har redan gjort jobbet med att vaska fram guldkornen, och hjälper dig att boka hos riktigt duktiga och seriösa arrangörer i Tanzania och Zanzibar. Bra va!
- Det tredje rummet - att befinna sig mitt emellan, Rasism, stereotyper och bilden av "den andre", Språk, text och översättning
Terminsslut och sommarjobb
Så är denna termin slut. Jag har lämnat in det sista arbetet i den här fransk-kursen och ser fram emot semester. Fast inte bara semester, utan också jobb. Roligt jobb! En sommar då jag ska arbeta med mitt eget företag. Jag började igår med att göra om bloggen litegrann, så att den även funkar som hemsida. Jag ser det som ett första steg. Så småningom kanske det blir en helt egen hemsida men det får komma, som man säger på sango, yeke yeke, lite i taget. Under terminen har jag jobbat en del med text till ett företag som förmedlar safariresor, och nu under sommaren har jag faktiskt också redan några projekt på gång, så just nu är jag sjukt positiv när folk frågar om det finns jobb inom den här branschen.
- Litteratur och skrivande, Rasism, stereotyper och bilden av "den andre", Språk, text och översättning
Att använda dålig franska som lågstatusmarkör
Min kurs i franska fortsätter, och mitt experiment med den centralafrikanska franskan likaså. I förra veckan skrev jag ett arbete som avslutade delkursen om franskspråkig litteratur i världen. Vi fick välja ämne själva, och jag valde att titta närmare på de ord på andra språk än franska, och de uttryck på okonventionell franska, som finns i två av böckerna vi har läst: En boys liv (Ferdinand Oyono) och den självbiografiska Livet utan masker (Maryse Condé). Jag ville undersöka vad dessa typer av ord och uttryck fyller för funktion i texten, och det jag kom fram till var att de två fenomenen motarbetar varandra och strävar åt två olika håll. Detta var en slutsats som min lärare inte höll med om, vilket gjorde det hela ännu mer intressant. Och därför undrar jag förstås: Vad tycker ni som läser bloggen?
-
Att översätta och tämja bångstyrig sango
Jag översätter. Det är nog något av det roligaste jag vet. Att sitta och fila på meningar så att de både låter bra och speglar sakinnehåll såväl som tonfall i andra meningar, på andra språk. Just nu översätter jag Chinko Projects hemsida från engelska till sango. Jag är inte ensam att jobba på det, en annan person har gjort grovöversättning och jag ändrar och finputsar, för att sedan bli kollad av en tredje person.
Sango är klurigt och bångstyrigt som skriftspråk. Det är så många ord och uttryck som är långa och omständliga när man ska skriva dem, ord som funkar bra i munnen men inte riktigt lika bra på pappret. Det blir oändliga bisatser och till slut vet man knappt själv vad man syftar tillbaka på när man ska avsluta meningen. Och så har vi ju alla dessa “försangoade” franska låneord som man jämt använder i talad sango (om man inte råkar jobba på Radio Bangui), men som man försöker undvika i skrift för att de inte ser lika bra ut där. Så även om praktiskt taget varenda centralafrikan kallar skolelever för aeleve ti ecole så skriver man amolenge ti dambeti.
Och så är det ju det här med stavningen. Den kan man nästan bli gråhårig av. För det finns inte en standardiserad stavning, utan flera olika, sammanställda av olika organisationer under olika tider. (Jag tror nog egentligen att det ska finns någon sorts nationell rekommendation, men den är inte allmänt känd och accepterad.) Man får alltså välja lite, och försöka vara konsekvent. Själv försöker jag vara så modern som möjligt. Inga gamla fransk-inspirerade stavningar med onödiga vokaler som ändå inte uttalas. Mingi istället för mingui. (Och egentligen borde man ju då rimligtvis skriva Bangi istället för Bangui.)
Men heter “barn” molenge eller melenge? Och ska man skriva gunda, ngunda eller ngonda när man syftar på naturen? “Tja”, säger folk man frågar, “det beror väl på hur du uttalar det.” Haha! Men om den som läser uttalar på ett annat sätt än jag då?
Just nu lurar jag på den här meningen, som är en del i beskrivningen av Chinko Projects arbete:
-
Nyama – djur (eller kött) på ”afrikanska”
Ni gissade rätt! Ordet jag tänkte på, som är lika på så många olika språk (läs om det här) var nyama. Det betyder djur eller kött på sango, och såvitt jag har förstått har det denna dubbla betydelse även på de andra språken jag nämnde igår.
Är det någon som vet om ordet är detsamma även på något av de övriga 1995 afrikanska språk som finns?
-
Talar du afrikanska?
Ibland undrar jag om jag minns fel, men jag kan faktiskt komma ihåg att jag fick den där frågan några gånger som barn, när jag berättade att jag bott i Centralafrika:
“Kan du afrikanska?”Som om hela Afrika har ett enda gemensamt språk! Få saker kan vara mer fel än det. I Afrika ska det, enligt beräkningar, finnas över (håll i er nu!) 2000 språk! Det ni, det är i snitt sisådar 36-37 språk per land. Wow!
Men jag har hittat ett ord som faktiskt verkar vara på “afrikanska”. Åtminstone låter det likadant på alla språk jag hittills kollat:
– sango
– swahili
– lingala
– zulu
– luganda
Kan ni komma på vilket ord det är? Och kan ni hitta det i fler språk?
-
Flerspråkighetens paradis
”Familjen”, eller vårt lilla kollektiv, har fått en ny medlem. Eller, först av allt ska jag kanske berätta att en av våra tidigare medlemmar, ”lill-Erik”, dragit österut sedan några veckor. Han är nu ute i skogen någonstans vid Ouanda, syd-öst om Bakouma, för att leta efter ställen där vi kan jaga sitatunga. I måndags kom så Alexis, en fransman som även han ska börja som lärling hos oss. Detta innebär att det nu dagligen talas fyra språk i vårt hus: svenska, sango, engelska och franska. Det märks i Theos vokabulär, som är en salig blandning av ord och uttryck från alla fyra språken.
Vi vuxna roar oss med att försöka lära oss varandras språk och hitta skillnader och likheter:
duscha – sukula ngu – shower – doucher
sitta – duti – sit – être assis
ananas – ananas – pineapple – ananas
kom – ga – come – viens
Alla hävdar så klart att det är just det egna språket som är originalspråket, och att de andra har lånat ord därifrån. Dock tror jag att vi svenskar och centralafrikaner är en aning ödmjukare i detta avseende än engelsmannen och fransmannen.
Att läsa barnböcker är ett utmärkt sätt att träna språk. Roligt kan det också bli. Eller vad sägs om denna tolkning av en känd svensk barnvisa:
I ett huus i skogens sluut, liten tomat tittar uut. Herren skottar fram saa foort, knackaar paa dess poort. Tjalp ack tjalp ack tjalp duu miig, annars skuuten jaagar miig. Kom, jaa, kom i stuugan in, rack miig handen diin. -
Vardagsglädje
Ibland önskar jag att jag kunde ha en videokamera med mig i fickan för jämnan. Jag var ute och sprang i morse. På vägen hörde jag sång, kvinnoröster som sjöng högt och ljudligt i den disiga morgonen. Efter en stund kom jag ifatt en flicka i åttaårsåldern och en kvinna som kan ha varit hennes mamma eller kanske storasyster. Kvinnan hade ett litet barn på ryggen och ett stort fat med ngunza, maniokblad, på huvudet. Jag gissade att de var på väg in till torget för att sälja bladen. Den tioåriga flickan hade knutit fast en vattenflaska på ryggen, ungefär på samma sätt som kvinnan hade knutit fast barnet. Sången som jag hört kom från detta lilla sällskap. Den lilla flickan gick inte, hon dansade fram på vägen, och svängde på rumpan så att vattenflaskan guppade på ryggen på henne. Kvinnan kunde inte låta bli att ryckas med, trots bördan på huvudet. Hon klappade i händerna och gick med gungande steg i takt till sången som de tillsammans framförde i två stämmor. Jag sprang förbi, lämnade dem att fortsätta sin vandring in till torget, men jag önskar så att jag hade kunnat föreviga ögonblicket med ljud och bild.
Översättningen av gårdagens meningar var klurigare än jag tänkt mig. Förmodligen är det just därför som vi använder ord på sango och franska, för att det i många fall inte finns någon riktigt bra motsvarighet på svenska. Här kommer i alla fall ett försök till översättning:
”Knyt om med lite kamba och lance för att vara säker på att remorquen sitter fast ordentligt.”
Knyt om med lite rep och gummiremsor (skurna av kasserade innerslangar) för att vara säker på att släpkärran sitter fast ordentligt.”Idag ska vi äta gozo och crevette med koko och kpi. Vi steker lite babolo och matbanan till det också.”
Idag ska vi äta maniok och en sås med räkor, koko (strimlade lianblad) och jordnötssmör. (Kpi betyder egentligen bara pasta, som i jordnötspasta eller sesampasta eller liknande.) Vi steker sötpotatis och matbanan till det också.
”Det är någon panne på nattgruppen, så vi får köra daggruppen på natten också.”
Elaggregatet (fast visst kan man säga elgrupp även på svenska?) som vi brukar köra på natten är sönder… osv, resten förstår ni ju.”Summorna på inbetalningarna correspondrar inte med summorna på fakturorna.”
Ok, detta är en helt onödig grej. ”Correspondrar” kan helt enkelt översättas med ”överensstämmer”. Jag ska försöka hålla mig till svenska i det fallet.”Det är någon som bippar mig, men jag har ingen kredit så jag kan inte ringa upp.”
Att ”bippa” någon är att ringa en signal på mobilen för att visa att man vill prata men att man inte har några pengar att ringa för. ”Kredit” används om pengar som man laddar på mobilen. När man i Sverige köper refill så köper man alltså i RCA kredit.”Var det ingen dounge med till den här shuian?”
Var det ingen stark krydda med till det här grillade köttet?”Vi får väl debruyera oss så gott det går.”
Att ”debruyera sig”, ”se débrouiller” på franska betyder helt enkelt att klara sig eller att reda ut något. Ofta används det när man behöver reda ut en situation trots att man inte har de bästa förutsättningarna. Om man till exempel ska slå i en spik men saknar en hammare så får man ”debruyera sig” med en sten.”Både kekena och bambupannåerna i taket måste bytas ut.”
Både pinnarna/slanorna (som sitter som stomme i taket) och palmbladsmattorna måste bytas ut.”Det är bara yanga senge.”
Det är bara prat.”Det gjorde han på ren mbana.”
Det gjorde han på pin tji, eller, ursäkta ordvalet, det gjorde han bara för att jävlas.Slutligen, eftersom den här bloggen från början tillägnades min mormor: Grattis på födelsedagen mormor! Jag vet att det är en dag för sent, men bättre sent än aldrig. Hoppas att du hade en bra dag! Kram!
-
Språkförbistring
När man ständigt lever med flera språk omkring sig dröjer det inte länge förrän man utvecklar sitt alldeles egna språk, som kan vara nog så svårt för utomstående att förstå. Här följer några meningar hämtade ur vårt vardagsspråk. Jag vet faktiskt inte hur pass oförståeliga de är för någon som inte pratar sango eller franska. Vissa ord använder jag så ofta att jag inte längre vet om det är riktig svenska eller inte.
Förstår ni? Annars kommer översättning imorgon.
”Knyt om med lite kamba och lance för att vara säker på att remorquen sitter fast ordentligt.”
”Idag ska vi äta gozo och crevette med koko och kpi. Vi steker lite babolo och matbanan till det också.”
”Det är någon panne på nattgruppen, så vi får köra daggruppen på natten också.”
”Summorna på inbetalningarna correspondrar inte med summorna på fakturorna.”
”Det är någon som bippar mig, men jag har ingen kredit så jag kan inte ringa upp.”
”Var det ingen dounge med till den här shuian?”
”Vi får väl debruyera oss så gott det går.”
”Både kekena och bambupannåerna i taket måste bytas ut.”
”Det är bara yanga senge.”
”Det gjorde han på ren mbana.”
