#CAR riskerar att bli en misslyckad stat, #failedstate, enligt FN
När jag börjar läsa nyheter och bena lite i vad som hänt och inte hänt, inser jag att det finns mycket att ta tag i, men jag tror att vi börjar med detta. I en artikel i The Guardian kunde man för några dagar sedan läsa att FN varnar för att CAR är nära att bli en misslyckad stat, eller failed state som det heter på engelska. Uttrycket har blivit stort de senaste åren, och verkar användas lite godtyckligt. Googlar man på det, kan man ganska snart konstatera att det inte finns några exakta kriterier på vad som är en misslyckad stat, men en stat anses “lyckad” när den lyckas tillgodose invånarnas behov av säkerhet, sjukvård, utbildning, mm, och de som inte klarar detta är alltså misslyckade.
På tidningen Foreign Policys websida finns en karta och ett index som rankar världens stater efter hur pass lyckade eller misslyckade de är. Föga förvånande ligger Sverige bland de allra mest stabila och “lyckade” staterna. CAR däremot har legat i tio-i-topp av minst lyckade stater så länge som indexet har funnits, sedan 2010.
Men vänta nu. Kanske är det någon som minns vad jag skrev då jag la upp min konfliktanalys om CAR för ett tag sedan. Där citerade jag en rapport av International Crisis Group från 2007, som menade att CAR var “något ännu värre än en misslyckad stat – det har blivit en spökstat”. Sett i det perspektivet borde det alltså ha blivit bättre. 2007 en spökstat. Idag “bara” på gränsen till att bli en misslyckad stat. Eller?
Nja, jag tror inte det. 2007 var det året vi startade upp vårt safariföretag. Det var mycket som fungerade bättre då än det gör nu. Vad det handlar om, förutom det faktum att vi faktiskt saknar en exakt definition av en misslyckad stat, är så klart media, uppmärksamhet, uttalanden som ska få omvärlden att haja till. Och kanske är det lite strategiskt tänkt. Det gäller att välja sina ord. På något sätt känns det som att man kan göra mer åt en stat som är på gränsen till att bli misslyckad, än en som redan är en spökstat. Uttrycket gör liksom gällande att det finns något kvar att rädda. Och det måste man väl ändå tro att det gör. Därför tycker jag nog bättre om denna senare definition.
Den här gången är det alltså FN som varnar för att situationen i CAR inte går åt rätt håll, och att landet riskerar att bli en fristad för extrema islamister och rebellgruppen LRA från Uganda om inget görs. Vi har hört det förut. Som en vän skrev på Facebook för en stund sedan: “att säga att något måste göras är en sak, att göra någon är en annan”. Hittills har vi inte sett mycket handling från FN. Det som de nu faktiskt konkret har sagt är att de vill förstärka den fredsbevarande styrka som finns på plats under ledning av AU. Denna styrka har tagit över FOMAC:s/MICOPAX mandat och heter AFISM-CAR (African led International Support Mission of the Central African Republic). (Läs om den här.) Så något händer ändå. Människor på plats i Bangui säger att det är väldigt mycket tack vare dessa styrkor som det ändå är relativt lugnt. Ytterligare stöd från FN skulle förhoppningsvis göra ännu mer skillnad. Åtminstone kunde man då få slut på mycket av våldet. Det är en bit på väg.
Just idag rapporteras om en del oroligheter i Bangui igen, framför allt från norra delen av stan runt kvarteret Boy-Rabe. Här finns fortfarande en del Bozizé-anhängare, och inför helgens ceremoni då Djotodia sent omsider skulle sväras in som president, ökade Seleka sin närvaro kring kvarteret, vilket självklart både provocerade och skrämde invånarna. Idag har Seleka, enligt RFI genomfört en operation för att avväpna Bozizé-anhängare. Det har varit en del skottlossning, folk flyr till andra delar av staden och minst fyra personer har arresterats och förts bort.
För er som kan franska avslutar jag med en länk till en blogg som jag fick tips om. En fransk journalist beskriver så bra hur allt inte bara är lidande och död. Han sätter ord på det absurda i att man kan skratta åt rebeller som stjäl bilar och kör rakt i diket för att de inte vet hur man hanterar bilen, för att i nästa sekund sätta skrattet i halsen då någon berättar om en hel familj som blev överkörd i en liknande incident.
Nu avslutar jag för kvällen. God natt.